pinnstol

idag fick jag göra något jag sedan länge längtat efter hjälpa till på ett kloster.
dagen började kl 08,00 med buss mot alsike kloster.
väl framme så var huset fyllt av männskor från olika länder, nunnorna syntes inte vid. så jag o Ingalill börjde plocka äpplen, som det skulle göras mos av.
 efter någon timma kommer en syster fram ur ngn vrå och genast blir man lycklig. hon lyser hela hon , en smittade leende. man blir glad inifrån och ut, hon slår sig ned och börjar skala äpplen med oss.
nu började jag smälta omgivningen huset, folket(ej nunnorna), det gemensamma är att dom/det är mycket slitet.
msk som bor där har under svåra omständigheter dagit sig till sverige, och nunnornas hus är deras nya hem.
barnen jag mötte tog en del av mitt hjärta.
på gården så bor det nu 32 personer inkl nunnorna, husen och överfulla. allt behöver renoveras. men medlen finns inte just nu till det.
friden finns där-lugnet omfamnar en.
allt är stilla men inte jag, så jag gav mej ut på en upptäcksfärd, huset behöver sannerligen renoveras.
lagom till lunch är vi klara med första omgången av äppelskalning.
maten delas ut i portioner så den ska räcka.
på en av köksluckorna finns det ett ransonerings schema av mjölk, där står alla namnen på dom som bor där.
familj "andersson"¨
kajsa 2 dl morgon 2 dl kväll
karin  -II-
osv listan löper lång.
det går åt cirka 40 liter mjölk per vecka.

jag passar på att sitta brevid en av nunnnorna, måtiden ska hållas i tystnad enligt skylten på dörren men den verkar vara ur funktion.maten serveras alla är mkt glada. mitt emot mej sitter en tjej på småland som är volontär , hon tog studenten nyligen och ska spendera tre månader hos nunnorna.
hennes huvudsakliga uppgift är att undervisa barnen på gården.

man har verkligen sätt var behoven finns in kristikropp, så är du snickare, rörmokare, gillar att laga mat, baka så finns verkligen  mörlighet att kunna hjälpa till.
6 ggr om dagen är det bön i kapellet, under lunch bönen är det 30 min tyst medition av dagens text en stund för att kunna samla tankarna.
det går inte att beskriva känlsan av att vara mitt i guds kärlek på jorden ett kloster i alsike har förändrat mitt liv för alltid.
en tjej från pakistan och jag blev genast bekanta och under eftermiddagen så kokade vi chutney, det blev mkt lyckat.

jag lämnade en del av mej kvar på aliske så det får blir flera turer dit då jag kan få hem mej själv igen.
om du är intresserad att att följa med kontakta gärna mej.
eller vill du skänka ngt till dom?
akuta behov:
- ett nytt kök

- nötkött, kyckling, fisk mm

-vinter kläder barn och vuxna

- levande hönor (så dom kan få ägg) har du några över? =)

/Am