..ibland

är det svårt att älska livet,  som det är just nu i denna stund.
att älska där man är och inte dit man vill komma.
saker o ting är inte alltid med en klar sikt mot horisonten .
man vet inte vad som väntar men man ser vad man har just nu.
 det det man har just nu kan vara jobbigt, för man vill ha mera ständigt.
 man blir sin egna jägare, med siktet ständigt på en själv.. ger inte så mkt skärpa för att man står för nära.
man måste kliva bort från det egna siktet så sikta på ett mål längre fram ..
men först fäta blicken mot gud..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0